Det här halsbandet är redan sålt, men jag vill visa den ändå för jag tyckte den var så söt och jag kommer att göra liknande sådana framöver.

En vit kanintass dekorerades med spets, rosa och vita porslinsrosor och en sten. Sedan fäste jag med en lång guldfärgad kedja och vipps så hade jag ornat ett lyckohalsband. (Kanintassar anses vara lyckobringande inom vissa kulturer).

Jag gillar skorpioner. Det är faktiskt ett av de få spindeldjur som jag klarar av att hantera. Dessutom gillar jag folk som är födda i skorpionens tecken. Inte för att jag tror på sådant, men ändå...

Det sägs att människor födda i skorpionen är intensiva, lidelsefulla och dramatiska. Man vet aldrig riktigt var man har dem eller om deras nästa känsloutbrott kommer att vara positivt eller negativt.

Så detta alster är en tribute till alla mina skorpioner. Den är stendöd och fastklistrad - så jag har järnkoll på var jag har den.
♥

Här har jag pysslat ihop ett klassiskt men samtidigt väldigt udda halsband. Den stora cameo-damen har pimpats med delar av död fågel. Kycklingskelett, närmare bestämt.

Det här smycket är en av mina favoriter. Jag gillar kontrasten mellan det klassiska, sofistikerade motivet och det barbariska och råa i djurbenen. Jag har även gjort en med en tass från ripa, men detta är det första i serien civiliserat/barbarisk. Det kommer fler pinaler på samma tema framöver...

Just denna finns att köpa på Abra Macabra.

Jag pysslar vidare och har hunnit med att göra ganska mycket nya saker. En favorit just nu är ett halsband i form av ett hjärta med kaninkäke.

Om man är sugen på att köpa något som jag har gjort så kan man göra det i min lilla shop Abra Macabra på Etsy. Om man istället bara vill titta och inspireras lite så lägger jag upp en massa bilder på mina saker på min facebooksida.

Här kommer en annan av mina pyssel-alster. Detta är en brosch eller hårklämma gjord av spetstyg. Jag har dekorerat den med fjädrar från kråka och fasan och i mitten är det en skalle från sparvfågel.

Abra Macabra.

...i det här fallet en fladdermus.

Ja, jag roar mig med lite märkliga saker ibland. Människor som Demian Hirst, Nathalia Edenmont och min absoluta favorit Sinners and Savoiurs har inspirerat mig till att använda döda djur i olika sammanhang. Det finns egentligen tusen anledningar till varför jag tycker att det är ett spännande uttryck. Men det ska jag ta en annan dag.

I just det här fallet tänkte jag att det vore trevligt med lite tavlor, men jag vill inte sätta upp något trist och opersonligt stilleben på väggarna. En inramad död fladdermus kändes däremot helt rätt. Så en inramad död fladdermus fick det bli.

Jag kommer att visa fler av mina alster här på bloggen framöver, men om du är lite nyfiken och otålig så jojna Abra Macabra på facebook. Där läggs allting upp först.

Jag älskar luftballonger, zeppelinare och fallskärmar. Helst med lite DaVinci, vintage cirkus och steampunk-känsla. Jag har varit på jakt efter en stor luftballongsmodell eller flygfarkost a la DaVinci att hänga upp i matsalen. Men de få man hittar är antingen väldigt plastiga eller vansinnigt dyra. Sedan är det svårt att hitta dem i rätt färg, i rätt storlek (jag vill ha en stor) och med rätt känsla. Så jag bestämde mig för att göra en helt egen luftballong.

70cm i omkrets blev den. Själva ballongen är en leksaksboll av lätt plast. Jag har klätt den i två olika krämfärgade sidentyger som jag har sytt ihop i breda ränder. Snörningen är av hampa och fästet är ett gammalt silverarmband. Korgen är lite udda. Det är en jättelång strut (avsedd för blomsterdekor) gjord av plast med metalltrådar längst ner och guldsprayat gräs, typ. I korgen är det en bit sidentyg med fransar, och sandpåsarna är gjorda av bomull fyllda med strösocker.

Sådär, nu har jag min ballong i matsalen!

Åh, vad jag har sukat efter denna kappa! Dock finns det ingen svensk återförsäljare som säljer den i min storlek. Ett tag funderade jag på att köpa in kläder från tillverkaren av kappan själv men deras villkor var att man måste beställa 60 plagg åt gången - vilket är lite över min budget. Men så slog det mig att jag kan ju faktiskt sy ihop något liknande själv. Så nu när jag har ledigt ska jag faktiskt göra det. Svårighetsgraden på detta är liiite över min nivå. Men gissa om jag kommer att vara dryg om jag lyckas ;)

Jag fick en väldigt tjusig blus av min mamma med lite 1700tals-känsla. Jag tänkte att jag skulle ha den till en kjol som jag hade sytt tidigare i samma stil. Men när jag stod där och tittade på plaggen tänkte jag: "Varför inte ta det hela vägen och göra en riktig bakelseklänning a la Marie Antoinette?".

Sagt och gjort. Jag sydde en tyllkjol, ärmpuffar, krage och överkjol - allt är smockfullt med krås, spets och brodyr. Det var fasligt pilligt, men jag har haft ritkigt kul och det lär bli fler kostymer framöver. 

Nu är det bara hatten, skorna och parasollet som saknas...

Vad gör man när man har slutat röka och håller på att upplösas av röksug? Jo, man syr något. Jag fick inspiration av märket Odd Molly och bestämde mig för att sy ihop något sött, annorlunda och lantligt. Det var enklare än vad jag trodde.
Jag tog ett vanligt, gammalt, slitet linne som jag ändå tänkte slänga och när jag var klar kunde man aldrig ana hur den såg ut från början.

Jag sprättade bort den gamla spetsen på linnet och klippte bort axelbanden. Sedan hittade jag små tygbitar av brodyr, rött tyg och rutigt tyg. Dessa fållade jag och pyntade dem med diverse små sidenrosor, spetskanter, berlocker och rosetter.


Efter att ha sprättat bort den gamla, slitna spetsen på linnet sydde jag på en ny, vit spets. Axelbanden gjorde jag av brodyrtyg och gjorde dem något längre än resåren som skulle träs in i dem så att jag fick lite  "korviga" axelband.


Till slut sydde jag på alla lappar där jag ville ha dem och för att få linnet lite längre (och ännu sötare) så sydde jag på en spetskant längst ner på den också. Vipps. Ett toksött och garanterat udda och unikt sommarlinne.

Christian var ute på övning i veckan och jag och Victoria var ensamma. Vi hade riktigt trevligt de första två dagarna. Vi hade tjejkväll -  badade, provade kläder, gick långpromenader, lekte och såg på tecknad film (ja, jag brukar skyllla på Victoria bara för att ha en ursäkt till att vara barnslig). Lucifer var också med och chillade. Precis när Christian har blivit bra i sin fot så går Lucifer och vrickar sin tass. Han haltade ordentligt den första dagen men nu ser det lite bättre ut. Jag fick skälla på honom för trots sin onda fot så skulle han tvunget hoppa upp och ner på fönsterbrädan. Ibland är han för dum för sitt eget bästa.
Vi hade hur som helst jättemysigt, men sedan började vi sakna pappa väldigt mycket och var tvugna att hitta på något för att fördriva tiden.

Det har vart mycket pyssel. Jag har inte haft någon som helst lust till att städa som jag egentligen borde göra. Det är ganska omständigt att städa när man har en Vicki - oavsett om hon sitter i babybjörn eller i bärsjal så är hon i vägen och att sitta ensam i babysittern vill hon absolut inte. Så jag fick helt enkelt hitta på något att göra där hon kunde sitta i mitt knä under tiden.
Vi tog en promenad in till byn och köpte lera, hobbyfärg, pärlor och sidenband. Sedan satt vi och gjorde små hjärtan som vi målade och dekorerade med små sidenrosetter med pärlor på. Jag tänkte att det blir sött i blomsterbuketter och som dekoration på bordet, på beslag till lådor, dörrar eller runt ljusstakar.
Problemet var bara att jag hade så kul så jag gjorde en uppsjö av hjätan - nu vet jag inte vad jag ska göra av dem alla. Lusse hade tydligen också jättekul för när jag tittade på honom var ha i full färd med att svälja en halv meter sidenband.

Först formade jag leran till hjärtan, sedan fick de stå och torka över natten. Hålet gjorde jag med en penna. När de var helt torra putsade jag dem med sandpapper så att ytan skulle bli jämnare och slätare. Sedan målade jag dem med vit hobbyfärg. Jag dekorerade sidenbanden genom att sy fast pärlor och sydde egna rosetter som jag limmade på med superlim. Ganska enkelt och vansinnigt underhållande. Tiden bara flög fram och vips så öppnades dörren och Christian var hemma.

Nu har det gått över 34 veckor av min graviditet så nu tänkte jag att det var dags att föreviga magen. Jag slets mellan att göra en gipsmage eller att besöka en fotograf och få en stor svartvit bild. Till slut valde jag gipset och väntar med fotografiet till nästa gång.

Att göra en gipsavgjutning är riktigt häftigt även om man inte är gravid. Det blir ett snyggt konstverk på väggen och att det är man själv eller någon annan i familjen som stått modell gör det hela unikt. Ingen annan i hela världen har en identisk gipsavgjutning.

En häftig grej som en vän till mig gjorde var att göra en gipsavgjutning av sin flickväns bak, sedan sprayade han den i kopparfärg (gipset alltså) och satte upp den på väggen. Det var makalöst läckert. Det såg verkligen ut som en bit av en staty.

Att göra en gipsavgjuting går snabbt, är relativt lätt, billigt och vansinnigt roligt att göra.
Jag började med att raka av allt fjun som man har på överkroppen och smörja in mig i mandelolja. Vaselin, glidmedel eller matolja går lika bra. Vissa använder plastfolie också, men jag tror att resultatet blir bättre om man skippar det och kör på en kräm eftersom plastfolie gärna skrynklar sig och/eller stramar upp huden på ett onaturligt sätt. Det är inte nödvändigt att raka sig, särskilt om modellen är av manligt kön så kan det vara lite bökigt. Att bara smörja in sig ordentligt räcker gott och väl.

Innan jag började klippte jag först upp gipslindorna i lagom stora bitar och fyllde en skål med vatten. Gipslindor köper man på apoteket. För mig gick det åt fyra paket, men det säkraste är att köpa minst sex paket så man inte plötsligt står där halvgipsad och utan gips. Ett paket kostar drygt 20kr.

Lindorna doppar man i vatten och lägger dem sedan på kroppen. Det gäller att ha flinka fingrar och jobba snabbt för gipset börjar stelna nästan i samma sekund som man lägger det mot huden. Bäst är det om man får hjälp av någon.
Snyggast resultat får man om man står eller halvligger när man lägger dem. Själv valde jag att stå. En helkroppsspegel är att rekomendera. Det gör ingenting om man får gips på golvet. Det löser lätt upp sig i vatten så det är bara att torka med en fuktig trasa efteråt.

En sak att tänka på när man lägger gipset är att det blir kallt på hudet och bröstvårtorna kommer att styvna. Är man lite blyg så kan man använda en BH och gipsa över den. Då krävs det lite mer gips för att det ska täcka ordentligt och tänk på att inte ha en BH med mönster eller spets om du inte vill få med det i avgjutningen.

När gipset är lagt så får man helt enkelt stå still i 10 minuter så det får stelna. Har man smörjt in sig ordentligt så lossnar gipset av sig självt när det har stelnat klart. När man fått av sig gipset måste man låta det torka ordentligt på golvet eller bordet. Låt den inte stå lutad mot en vägg eller dylikt för kanterna är mycket sköra och den kan spricka. Jag väntade i två dygn innan jag var där och pillade igen.

När avgjutningen var helt torr borrade jag försiktigt hål på sidorna med en saxspets.
När man använder gipslindor så kommer väven synas lite här och där. Vill man inte det så kan man köpa vanligt gipspulver i hobbyaffären att täcka med.
Jag köpte 500g gipspulver, blandade det med vatten i små portioner och penslade hela avgjutningen flera gånger med penseldragen åt samma håll. På så sätt försvann väven och resultatet blev en jämnare yta.
När det hade fått torka var det bara att köra ett litet rep i hålen och hänga upp på väggen.

Jag har ju lovat mig själv att julpyssla och köpa lite julpynt idag. Men det regnade hela dagen så jag hade ingen lust att ta mig in till byn. Men jag lyckades i alla fall sy en julmus.
Hittade lite överblivet rödrutigt tyg i kökslådan och bestämde mig för att sy ett risdjur.

Jag vek tyget dubbelt och målade upp och klippte ut någonting som med mycket god fantasi skulle kunna likna en mus i profil. Sedan sydde jag ihop bitarna men lät en liten bit av det som skulle vara botten vara öppet för där skulle jag sedan hälla i ris.

Jag sydde ihop först med zickzack längst kanterna och sedan med vanlig söm för att det skulle hålla ordentligt. Sedan fyllde jag den lilla påsen med ris och sydde ihop hålet för hand.

När jag skulle göra öronen gjorde jag på samma sätt som ovan, dubbelvek tyget. Jag tog en äggkopp som mått. Sedan sydde jag ihop de två bitarna till ett öra som jag sydde på för hand. Dessa fyllde jag inte med någonting.

Svansen var ganska svår att göra, det var pilligt. Tog en avlång tygbit och sydde ihop den till ett snöre sedan skulle den vrängas så att sömmen hamnade inne i svansen. Jag fick pilla med det där i tjugo minuter men det gick till slut. Jag fyllde svansen med ris och sydde på den för hand.

Jag tog två knappar som ögon och en liten repstump som jag hittade i en gammal låda fick fungera som morrhår. Vipps så hade jag en julmus.

Det är ganska enkelt att göra, tar drygt en timma och resultatet blir ganska sött. Det är så mycket roligare att ha julsaker som man gjort själv, det hör julen till på något vis. Nu sitter musen där i köksfönstret och ser så härligt hemmagjord och sned ut. Tror jag ska döpa honom till Erik.


En mus i profil?


Julmusen Erik