Aftonbladet skriver om två flummon som bestämde sig för att ha lite voodoo-sex för att jaga ut det onda ur sina liv. Så de tände en massa stearinljus i hela lägenheten och hade därefter så vansinnigt roligt i sänghalmen att de inte märkte när ljusen åkte i golvet och det började brinna. En stund senare var lägenheten övertänd. Idioterna hade dessutom hällt rom vid ytterdörren för att förhindra att onda andar skulle ta sig in. Hur det gick med de onda andarna vet jag inte, men de själva hade svårt för att ta sig ut av naturvetenskapliga orsaker.

Hela kåken brann ner, en fd lärare dog och folk förlorade sina hem. Vi får väl hoppas att saftskallarna lyckades jaga bort det onda ur sina liv i alla fall. Det brann ju rätt bra så inga spöken lär vågat närma sig, människoffer blev det på köpet så det borde göra susen. Fucking retards - bokstavligen.

Nu har vi fått upp den första rutan på väggen och satt upp den nya Tv:en (40tum). Oj, vilken lyx det är att ligga i sängen och se på film. Det finns en överhängande risk att det blir mitt nya tillhåll på helgerna.

Vi köpte en TV med USB-port så det är bara att ladda in filmerna på en sticka och sedan stoppa in den i Tv:en så slipper man en massa bök med DVD-skivor och andra enheter. Hur praktiskt som helst.

En av mina absoluta favoritkonstnärer är Gustav Klimt. Jag älskar hans färger och mönster och har länge varit på jakt efter canvastavlor till matsalen men har inte hittat tillräckligt bra och färgstarka tryck. Ofta är de för matta och ser billiga ut.

Jag är riktigt missnöjd med matsalen. Det är ljusgrå tapeter där. När vi sedan köpte matsalsmöblerna i mörkt trä och guldspegeln så har det verkligen stått still för jag kan inte få färgerna att passa ihop hur jag än funderar. Guld och ljusgrått gifter sig inte riktigt. Inte mörkt trä och grått heller. Jag har insett att tapeterna måste bytas om jag inte kan snygga till det snart. För nu har det gått flera år och jag har fortfarande inte fått till inredningen i matsalen.

Så jag tänkte göra ett försök med Klimt. Kanske kan hans skarpa färger lyfta rummet. Dock gillar jag inte riktigt kopior av målningar. Så jag tänkte helt enkelt göra egna tavlor i Photoshop som sedan ska tryckas på canvas. Motivet ska vara vi i familjen. Victoria och jag på den ena tavlan, och Christian och Vincent på den andra. Stil, mönster och färger ska vara i Klimt-stil. Förhoppningsvis kan de intensiva färgerna och det livfulla mönstret väcka liv i den sovande matsalen...

Bygget i sovrummet fortsätter. På väggen där vi ska ha TV:en har Christian fått gå loss helt på egen hand. Han fick en lysande idé (höhö) att vi skulle sätta upp plattor som kommer ut ifrån väggen med ledlampor bakom - som ett ljuskonstverk på hela väggen. Så han har varit där uppe och pysslat i två dagar nu.

Nu har han gjort stommarna som plattorna ska skruvas fast på och fäst LED-ljuset på dem. Plattorna kommer att vara i olika storlekar och det kommer bli en ruskigt cool effekt. På plattan i mitten kommer TV:en att sitta.

En rolig sak med LED-lamporna är att man kan byta färg efter humör. Vit är den som vi ska använda är det tänkt, men lessnar man så kan man alltid ändra.

Såhär ser det ut än så länge - inga plattor uppe ännu...

En till bild på Victoria...
Här gestaltar hon hoppet och beskyddet i en mörk och kall värld.

Har ni någonsin varit med om att inte veta vad man ska känna? Det är precis vad jag har råkat ut för idag...

Min morfar dog i morses och jag är inte helt på det klara med om jag ska känna mig ledsen eller lättad. Han har haft det väldigt jobbigt med hälsan och det senaste året har han pendlat mellan att vara lätt vaken och helt medvetslös. Därför känner jag mig lättad att han äntligen har fått kasta in handduken. Men jag känner mig ledsen för att han inte finns mer. Det är en förlust för hela världen att någon som han inte finns. Det är en konstig blandning av känslor.

Jag kommer inte att vara på begravningen. Jag har inte möjlighet att åka till Kroatien nu. Dessutom får jag utslag av katoliker. Särskilt om katolikerna i fråga är mina skenheliga släktingar. En kyrkobegravning med dem lockar mig inte för fem jävla öre. Så ikväll ska jag ha en egen liten minnestund för morfar, helt befriat från villfarelser och Jesus-maffian.

När jag får mina nya bilder som just nu bearbetas hos fotografen så ska jag vårstäda bloggdesignen. Men jag har börjat så smått redan nu och snyggat till kategorierna lite.

Grafiken har slagits ihop med allt annat pyssel och heter numera "Mina alster". Alla snygga, galna föremål och konstverk som jag hittar ligger under kategorin "prylar". Sist men inte minst har jag slagit ihop renovering och inrednings-flikarna och det heter numera "Hem & Röj".
Ja, jag är från Göteborg och jag har skittråkig ordlekshumor...

Igår roade Vicki och jag oss med att klä ut oss, plåta och på kvällen satte jag mig och arbetade med bilderna. Tanken var egentligen att hon skulle föreställa en läskig porslinsdocka men hon såg mer ut som en söt vintage-flicka, så det fick bli så istället....

Nu är grovjobbet i sovrummet avklarat. Tapterna är uppe, golvet är målat och lackat, listerna är fastspikade och spisen är målad. Nu är det dags för det roliga jobbet: inredningen!

Idag ställde vi in sängen och köpte nya sängkläder i vit satin tillsammans med svarta kuddar i sammetstyg. Nästa moment är att hitta en stor spegel att ha på väggen mellan spisen och dörren. Christian ska sätta igång och göra sina egendesignade vägglampor med LED-ljus och jag ska snygga till min gamla bordskandelaber som ska stå på spisen tillsammans med mängder av blockljus tänkte jag.

Nu hann jag inte ta någon bild på sängen medan det var ljust ute, men såhär ser det i alla fall ut än så länge by night...

Angela Rossi sysslar med en milt sagt annorlunda form av konst. Hon samlar på gamla tallrikar som hon sedan gör om med egna tryck. Trycken är hyfsat skruvade med skräckinjagande motiv eller bisarrt på andra sätt - som med djurhuvuden på människokroppar och liknande.

Jag fastnade särskilt för tallriken med det levande döda bröllopsparet och med "exorsistflickan". Jag funderar på att beställa tre av varje. Jag gillar ju sådant som är lite makabert och vrickat. Tallrikarna är nästan chockerande billiga dessutom. De kostar mellan 100kr-900kr stycket och kan beställas via hennes hemsida.

En sexårig pojke blev i veckan knivhuggen av sina klasskamrater för att han gillade att ha rosa kläder och ha nagellack. Detta hände, inte helt oväntat, i Jönköping - bibelbältets Mecka.

Det är samma konservativa trams som vanligt om att pojkar måste se ut, uppföra sig och vara så som man förväntar sig att pojkar ska vara. Och tvärt om, flickor ska se ut och uppföra sig på ett speciellt "flickigt" sätt. Det får mig att må illa.

Hur vore det om man istället såg till den enskilda människan? Hur vore det om man accepterade individen för den han/hon är, istället för den han/hon borde vara enligt den gamla förlegade mallen? Så länge vuxna individer skickar signaler till barn att man måste vara på ett speciellt sätt beroende av kön, ja då kommer vi också alltid att ha mobbing av individer som inte vill eller kan leva upp till förväntningen.

Vad exakt är det som säger att pojkar inte kan gilla rosa? Och om de gillar rosa, varför ska de då inte få bära det utan att bli trackasserade? Vad exakt är det som säger att pojkar inte kan ha nagellack, kjol eller dansa balett?

Jag har dejtat en kille som alltid använde kajal, bar långkjol ibland och gillade att sy kläder. Han var väldigt goth och han var verkligen inte bög. Han såg ut som killen i The Crow och var jävligt cool. Tjejerna sprang benen av sig efter honom. Det finns inget som talar för att man förlorar sin manlighet för att man gillar traditionellt "tjejiga" saker. Snarare tvärt om. Det finns inget som är så manligt som när en man vågar stå för det han gillar.

Det är dags för alla pojkar och män att visa att man faktiskt får lov att gilla precis vad man vill. Det är dags att slakta den gamla värdelösa mallen av hur pojkar och flickor måste vara och se ut. Det är dags att börja se till individen.

Detta är en uppmaning till alla pojkar och män att visa var skåpet ska stå och ge sitt stöd till pojken som blev knivstucken pga sitt klädval och sina intressen. Våga vara er själva och våga stå för vad ni gillar även om det inte faller inom ramen för vad som är "manligt".

Ta på er en rosa tröja med Hello Kitty till jobbet. Måla naglarna. Använd kajal. Måla en kruka. Dansa balett. Gör vad ni vill, men det är viktigt att det är just män som ställer sig upp och visar de yngre grabbarna att det är okej att gilla precis vad man vill och ingen i hela världen har rätt att retas, bruka våld eller trackassera någon för det. Upp till kamp!

Nu har jag varit på lampjakt till sovrummet. Jag är ute efter något som påminner om en takcandelaber fast det får absolut inte vara en kristallkrona. Lampan måste ha en klassisk känsla fast vara supermodern, väldigt kitschig och helst i plast. Glasklart vad jag är ute efter? Det var knappt så jag själv fattade vad jag menade när jag letade.

Men när jag av en händelse hittade en lampa så visste jag direkt att det var just den här modellen jag tänkte på. Så det blir troligen denna vita takcandelaber från handladesign.se.

Det är alla hjärtans dag snart. Det händer att jag roar mig med att skicka små otrevliga presenter till mina polare. Vi har i många år haft trenden att komma på det mest oromantiska i världen att skicka till varandra. Själv har jag fått ett vykort med Stalin på, en ros utan rosknopp, godis som föreställer hundbajs och en jesusfigurin (anonym lustigkurre vet att jag är allergisk mot både Jesus och figuriner). Ja, ni hajjar vad det går ut på...

Nu tänkte jag dock bryta trenden lite för jag har hittat världens sötaste lilla pinal. Så i år får mina vänner en snäll alla-hjärtans-dag-present. Det är ett litet ägg. Det ser ut som ett helt vanligt ägg men när man vattnar den så spricker skalet och en liten planta växer upp och på plantans blad står budskapet: "I love you". Toksöt och finns på Coolstuff.

Dock kan jag inte låta bli att jävlas med vissa så det blir nog några "elaka" presenter också...

Jag trodde aldrig att jag med stor passion och beundran någon gång i mitt liv skulle stå i flera timmar och stirra på en vägg - men se, det har jag gjort nu i två dagar.

Nu har vi fått upp hälften av tapeterna i rummet. Jag tyckte att tapeterna var läckra innan, men nu när de är uppsatta och man ser hur helheten kommer att bli så är jag helt galen i dem! De blänker i svart och det ser ut som att vi har latex på väggarna. Asfräckt!

Snart är grunden i rummet klar och Christian ska börja med sitt ljuskonstverk som vi ska ha på ena långväggen. Jag ska berätta mer om det i dagarna.
Nu: Fortsätta tapetsera!

Här kommer en bild från en av plåtningarna i Göteborg. Fotograf Martin Niklasson och jag ville ha en väldigt stram känsla i bilderna. Det var inte helt lätt för jag var trött och fnittrig men till slut lyckades jag se hyfsat allvarlig ut...

Igår hämtade vi barnen som har varit hos farmor och farfar i nästan två veckor för att vi skulle hinna renovera. Vi hann knappt komma in genom dörren hemma i Munkakvarn innan cirkusen bröt ut...

Jag var nere i källaren för att slänga in ett lass med tvätt i maskinen. Det tog på sin höjd fyra minuter. Under den tiden hade Vincent hunnit ta sig in i snickeriet och var i full kareta med att knapra i sig spik - trodde jag. Jag såg inte om han svalde någon spik men han hade en i munnen och jag fick paniken och tänkte att om han har svalt en spik så kan det vara farligt.

Jag kastade in spikätaren i bilen och körde till akuten. Personalen var mycket road av situationen och lugnade mig med att det inte var så farligt som det kunde låta, ofta hamnar spiken med spetsen nedåt och åker ut den naturliga vägen, men de skulle röntga för säkerhets skull och kolla i vilken vinkel den hamnat i.

Vincent tyckte att det var toppen på sjukhuset. Det fanns massa pinaler att peta på och en massa folk att charma. Dessutom fick han en helt egen patientbricka som han var mycket stolt över och vägrade att släppa ifrån sig. Efter några timmars väntan var det äntligen Lillemans tur att röntga magen och med skräckblandad förtjusning låg han i apparaten och tittade stort omkring sig.

Christian ringde och undrade om det inte hade varit mycket smidigare att använda metalldetektor. Då hade man sluppit att röntga och dessutom fått ett direkt svar på om det fanns metallföremål i magen. Varför har man inte sådant på sjukhus?

När läkaren hade kikat på bilderna kunde hon konstatera att det inte fanns någon spik i Vincents mage. De tyckte ändå att det var bra att vi kom in - mest för deras egna skull för Vincent hade förgyllt deras arbetsdag. Hela sjukhuset sken upp när Lilleman kom vinglandes och strålade som en sol med eventuellt en spik i magen...

Igår var det tapetjakt och vi skulle ha något vitt eller svart med medaljonger på. Vi hittade en fantastisk tapet från designers guild. Den var svart med ännu svartare och blanka medaljonger på. Jag blev galen i den men det gick snabbt över när det visade sig att tapeten kostade 900kr/rullen.

Så jakten på en billig kopia började och bara tio minuter senare hittade vi den på Rusta för 199kr/rullen. Ännu gladare blev jag när jag insåg att jag till och med tyckte att den billigare tapeten var betydligt snyggare. Den var nästan likadan som den dyra tapeten bara att de hade vänt på steken. Bakgrunden är blanksvart och medaljongerna är matta och mörkgrå.

Den superblanka effekten i tapeterna är verkligen tokhäftig och kommer att fånga upp det högblanka golvet på ett helt fantastisk vis. Dessutom kommer det att spegla ljuset i rummet så att allt det svarta i rummet lättas upp ordentligt.

Nu är jag helt säker på vad jag gör. Innan var jag toknervös för denna udda och galna stil. Men nu ser jag att min bild i huvudet faktiskt blir samma bild i verkligheten. Jag kommer att ro hem detta!